Nu har en månad gått sen jag tog studenten, allså en månad inne i arbetsslösheten. Det känns som en evighetsen men endå som om det vore i går. Jag kan inte säga annat en att jag saknar mina brudar. Om jag känner så här nu hur blir det då om bara nån månad då alla börjar skolorna igen..

vad har jag gjort den här månaden.. Ne inte ett skit.  Det har inte funnits nått att göra. Jag går liksom och väntar på nått ska hända. Ja jag vet jag måste göra sakerna själv. Men vad ska man göra när , Alla har semester... Och jag har skrivit in mig på arbetsförmedlingen men måste vänta tills den 28 september för att dom ska hjälpa mig. Då kan jag få hjälp med praktik och sånt,

Men innan kan jag inte göra så mycket mer en att söka jobb på egenhand.

Men jag har ju iallafal börjat ta tag i mina 3 mål . så får se när jag jag är klar med dom . Får hoppas att dom blir avklarde i år.

 Till min saknade klass ni är bäst